Förstår inte vad jag gör vaken vid den här tiden?

 

Men känner en stor ångest och hopplöshet inom mig, dagarna går och jag har en deadline när skolan ska vara klar.

Jag kämpar och kämpar men har ändå en känsla av att jag inte kommer att fixa det. Jag pallar inte pressen mer, bryter ihop då ingen ser. Jag döljer mina känslor med ett leende och låtsas som allt är som vanligt.

 

Men hur länge orkar jag hålla på i detta spår? Har lovat mig själv att inte svika mina föräldrar med detta, men just nu måste jag prioritera mig själv. Vet fan inte vad jag är i för fas längre, allting känns så jävla overkligt.

Ena stunden är jag en studerande på gymnasiet och andra stunden gör jag vuxenrelaterade saker, allting blir så skilda kontraster och jag pallar inte hålla isär detta.

 

Har snurrat runt i mitt hamsterhjul ett tag nu, men i december är allting klart och tiden är ute!

Ska skriva upp nya mål att jobba efter, vid nyår blir en nystart på livet. Fy fan vad underbart!

 

 

Ska väll försöka somna snart, vet inte om jag är pigg för att jag gjort för lite idag eller om det är all oro och tankar som inte får mig att koppla av?